Nätverksmöte "Den nya Hälsan"
- torsdag 23 oktober 2008

Under verksamhetsåret 2008-2009 arrangerar Kreaprenör återkommande nätverksmöten för att sprida ny kunskap inom de fokusområden vi har definierat för att fördjupa kontakterna och engagera nya resurspersoner. Torsdag den 23 oktober var temat "Den nya hälsan" - om existensiell hälsa och om nya grepp för friskare mun. 

Notera kommande mötesdagar i almanackan;  

Vi planerar också ett nätverksmöte i Göteborg torsdagen den 27 november kl 18-21.
Vi återkommer inom kort med plats och tema för detta möte. 

Två diskussioner om nytänkande inom medicinen

I Kreaprenör-nätveket har vi tidigt identifierat områden inom det medicinska området, där det krävs nytänkande och där det blir mer och mer uppenbart att traditionell skolmedicin saknar svar. 

Cecilia Melder inledde med att presentera det nya begreppet EXISTENSIELL FOLKHÄLSA.

- WHO har bestämt att uppmärksamma detta område de närmaste åren och kallar det "en tredje hälsorevolution". De båda tidigare var smittsamma sjukdomar och s.k livsstilssjukdomar (cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes), berättar Cecilia. 

Hon är religionspsykolog och präst, men forskar just nu på Uppsala Universitet i ämnet existentiell folkhälsa samt driver en egen konsultverksamhet som hjälper individer, grupper och organisationer till en trygg meningsskapande grund för utveckling.

Hon tog upp det moderna samhällets problem med stressen, utanförskapet, prestationsångesten, överflödet på information och kraven att leva upp till nutidens alla ideal. I medvind är det kanske inga problem. Men när vinden vänder dyker symtomen upp. Och Cecilia menar att dagens problem bottnar i att vi idag saknar meningsskapande system. I motsats till för hur det var för bara ett par generationer sedan, har vi idag inte bara en karta utan massor. Och det är tolkningssvårigheterna som ger graden av symtom på existentiell ohälsa.

Hälsans dimensioner är den fysiska, den psykiska, den sociala och den ekologiska. Och som en extra dimension skär den existensiella hälsan igenom alla de övriga. Den existentiella hälsan är god när individen eller grupper av individer lyckas med att bringa ordning och reda i tillvaron - hitta meningsskapande system. Och detta går att mäta i form av minskad förbrukning av medicin osv.

I WHOs projekt Existensiell folkhälsa har de 100 undersökande frågorna kompletterats med 32 frågor om religiös och andlig hälsa. Kultur visar sig vara en hälsosam investering. Cecilias företag arbetar bl.a med kulturhälsovård som kvalitetsarbete och en kraft i vardagsrutinen. Cecilia Melder har också utvecklat en metod som hjälper till att på ett funktionellt sätt att tolka tillvaron med lekens hjälp - från fakta till förståelse. En slags hälsovård på lekens villkor.
     

Kvällen nästa diskussion gav ny och för många säkert överraskande kunskap om den bakomliggande orsaken till ohälsa - nämligen graden av MUNHÄLSA. Att allmänsjukdomar kan påverka munhälsan har varit känt länge. Men inte att sjukdomar i munnen i så hög grad påverkar allmänhälsan. Vår ciceron  i "den nya tandhälsan", Sune Wikner, har ett digert kunskapsmaterial att tillgå efter sina år som chefstandläkare i Stockholm. Hans studier bygger på undersökningar på 300.000 barn och unga vuxna. Han är en av grundarna till International Health Care Foundation, som arbetar ideellt för att stimulera tandvård i världen. 

- Om jag blir allvarligt sjuk, sa Sune Wikner, vill jag att ni tar mig till en vetrinär.

De har nämligen en mycket bättre kunskap om näringslära och kroppens grundläggande funktioner än dagens läkare och tandläkare. Och lär man sig lite mer om detta så förstår man att tandborsten i sig inte har mycket med munhälsa att göra. Tvärtom kan man statistiskt visa att ju högre välståndet och frekvensen tandborstning är desto högre är också kariesfrekvensen. Den sistnämnda beror nämligen på hur mycket socker vi äter och på pH, dvs surhetsgraden i munnen. Somliga individer har hög buffringskapacitet - salivens försvar mot karies. De kan äta hur mycket sötsaker som helst. Andra, som har dålig buffringskapacitet, bör inte äta några sötsaker alls, Vilka som är vilka går hur enkelt som helst att testa med en liten testremsa. Ett pH under 5,5 är kritiskt. 

Äldre har ofta högre buffringskapacitet. Och vi har mycket bättre buffringskapacitet och tandhälsa under det soliga sommarhalvåret än under den mörka vintern. Matvanorna är avgörande. I Afrika har man funnit människor som äter "stenålderskost" och som aldrig har sett en tandborste. Men deras tandstatus är enormt hög. Käkbenets hälsa är direkt relaterad till vad vi äter. Undvik socker och ät protein eller fett istället. Och det är bevisat bra för käkbenets utveckling att dricka mjölk. Det är inte tandborsten utan tandkrämens fluor som har verkan mot karies. Men fluor har sina nackdelar. Och tandborsten och fluoret har liten effekt mot hål i tänderna om salivens kvalitet är dålig.

Rökning befrämjar tandlossning. Att snusa är ofarligt för tänderna. Det är således inte nikotinet som är boven i dramat utan troligen något i röken.

För mycket bakterier i munnen kan motverkas genom att äta en alg, som finns i produkten PlaqueOff och säljs i hälsokostbutiker. Blödningar beror på bakterier och plack i munhålan. Blåbär och rött vin minskar bakterier och plack och gynnar därmed tandhälsan.

Idag har man klara indicier på att stroke, åderförkalkning, diabetes, magsår och reumatism förorsakas av munbakterier. Vidare Alzheimers och Parkinson med flera neurodegenerativa sjukdomar, som alltså alla tillhör de s.k moderna livsstilssjukdomarna. Och då vet i också att de flesta sjukdomar tycks vara helt kostberoende. För mycket socker (kolhydrater) har skapat allvarliga hälsoproblem på senare år. Även parodontit (= tandlossning) kan förbättras med förändrat kostintag. Men det får man som sagt inte höra på tandvårdsmottagningen. Men djuren får som sagt bra omvårdnad av sina kunniga vetrinärer.

Du kan läsa mer om flera okända produkter som minskar risken för ohälsa i Sune Wikners senaste bok "Friskare mun med nya grepp" som du kan beställa genom att maila.