Luis Abascal - år 2050 ser dig

Luis Abascal
här avporträtterad av LeoNardo-konstnären Staffan Tolsén.

Alltså, Luis Abascal, år 2050 ser dig! En kritisk framtid som antagligen hyllar dig och inte dömer dig. I dag är vi alldeles för nära den omvälvande verklighet som du vill förändra. Följaktligen kan vi inte heller rättvist bedöma din insats. Varken som direktör för Kistas stadsdelsnämnd under fem år (från 1996) eller som utvecklingschef för Stockholms Stad (från och med 2001).

Vi registrerar endast din deklaration vid ditt tillträde som Stockholms utvecklingschef.

- Stockholm ska bli världens främsta vetenskapliga stad. Vi ska ha en oöverträffad Science Park med universitetsfilialer från jordens alla hörn med ett rikt kulturliv i en vacker och ren natur.

År 2050 har din vision blivit verklighet. Men låt oss se hur det hela började i Montevideo år 1948.

Gunilla von Bahr, Kungliga Musikaliska Högskolans rektor år 2000, var den första som förstod Luis Abascals vision om Kista som "ett nytt Florens".



När år 2050 hyllar Abascals Stockholm och det blomstrande IT-Kista som ett nytt Florens, så ska vi komma ihåg att grunden till Stockholm som världens främsta vetenskapliga stad lades år 1948 i Montevideo, Uruguay. Där föddes nämligen Luis Abascal, skaparen av framtidsstaden Stockholm med den blomstrande IT-förorten Kista.

Epitetet "skapare" skulle säkert klinga överdrivet och falskt i Luis öron, om han nu läste dessa rader år 2050. Som genuin samarbetsmänniska var han främmande för individens glamourisering, men de som känner hans bakgrund är helt övertygade om att utan hans sydamerikanska karisma och idéhistoriska djupdykning skulle Stockholm aldrig hamnat på kartan som vetenskapligt centrum i renässansförpackning.

Navelsträng

Eftervärlden vet att det krävs multikulturella rötter, helst i europeisk mylla, för att få "Florensvisioner", som anses vara utopiska av belackarna. Och visst smålog många klentrogna när Abascal talade om "ett nytt Florens" i Kista. Dessa tvivlare kände dock inte till att Luis hade en italiensk mamma och en spansk pappa plus japanskt och indianskt inslag längre bak i släktledet. Med Europa, Asien och charrua-stammens arv i bagaget hade han lätt att greppa Kistas befolkningsblandning - 80 länder och 160 språk!

- Lägg därtill att jag blev tidigt skilsmässobarn och uppfostrades till en självständig individ av min katolska mormor, som bodde nära en judisk synagoga och många av mina lekkamrater var judiska barn.

Med denna information brukade Luis Abascal förtydliga sin insikt i de Stockholmska förorternas komplicerade tillvaro när det begav sig år 2001. Antagligen var det den italienska navelsträngen, som gav näring åt hans Florens-drömmar. Kistas verksamhetsprogram 2001 vimlar ju av namn som Dante, Petrarca, Boccaccio, Botticelli, Rafael, Michelangelo och Leonardo da Vinci förstås. De återskapade Fiorentina (= den blomstrande), som romarna kallade Firenze (=Florens) för.

Kulturkatastrof

Inspirerad av dessa storheter var Luis fast övertygad om att Kista skulle undvika Silicon Valleys misstag. Visst var denna villastad intill universiteten Berkeley och Stanford i USA beundransvärd som IT-centrum, men annars var den en kulturkatastrof. Det sociala och kulturella livet lyste med sin frånvaro efter arbetets slut. IT- giganternas familjer bekantade sig oftast med varandra på internets datingsidor - matchmaker.com, match.com, eCrush med flera. På så sätt fixades helgens grillparties i början av sekelskiftet.
Denna bakgrundsbild kan kompletteras med en tungt vägande upplysning. Lilla Uruguay betraktades under Luis uppväxttid som Sydamerikas "Schweiz". Ett välståndsland vars folkhemsambitioner var till och med några steg före Sverige - innan en ekonomisk kollaps (ensidig produktion och export av kött) ersatte demokratin med militärdiktatur.

Då var Luis 17 år och hans unga tankevärld hade en stark slagsida åt vänster, 60-talets dominerande färdriktning. Luis Abascal:

- Naturligtvis anslöt jag mig till den revolutionära rörelsen Tupamaros, som slogs ner av militärjuntan. Och jag dömdes till 3 års fängelse. Vilket blev mitt universitet eftersom jag fick utbildning i marxism och idéhistoria av mina äldre och akademiskt skolade kamrater.

Allendes livvakt

Sedan dess har Luis lyckats befria sig från sitt marxistiska spöke efter ett dramatiskt mellanspel i Chile, dit han blev deporterad efter fängelsevistelsen och där han under en period arbetade som president Salvador Allendes livvakt. Där accelererade dramatiken ytterligare. Först blev han förälskad i en välbärgad chilenska, som dock delade hans åsikter. Sedan dödades Allende vid Pinochets statskupp i september 1973.

Luis var förstås tvungen att gå under jorden. Räddningen blev Panamas och Sveriges ambassadörer.

Märk väl, det var en mogen 26-åring med fru och barn som anlände till Sverige. "Ja, lever man i dödens närhet i fem år blir man snabbt mogen. Ens naiva illusioner förvandlas till positiva och kompromissvilliga handlingar - utan att överge tron på människorna som behöver hjälp", sade Luis när han installerade sig i Stockholm och tog nästan omgående arbete i Liljeholmens kabelfabrik. Och när hans fru Pilar började studera valde han att bli hemmapappa i en tid, då hemmapappor var sällsynta även i Sverige.

Boxarstirrande

Så småningom blev det universitetsstudier i idéhistoria, företagsekonomi, statistik och språk med spanska, italienska och franska som stöd i bakfickan. Och efter diverse experiment, bland annat som framgångsrik importör av spanska kläder, var det dags att spänna ögonen i dåvarande finansborgarrådet Mats Hulth (s). Det räckte med fem minuters "boxarstirrande" och en kort deklaration av sin vision "jag vill jobba med människor". Den före detta spänstige Allende-livvakten, som nu var en man med rondör, fick jobbet som direktör för Kistas Stadsdelsnämnd. Det var 1996.

Historiker år 2050 har naturligtvis svårt att förstå hur exmarxisten Luis Abascal kunde avskaffa Kistas stora arbetslöshet med moderatparollen "satsa på dig själv". Men Luis visste av erfarenhet att revoltörer, flyktingar och invandrare är tränade för att ta egna initiativ - bara de får en ärlig chans. Dessutom är de stolta och ytterst måna om den egna integriteten.

- Därför förvandlade jag Kistas årliga socialbidrag, ett jättebelopp, till en investeringsfond, tog reda på vilka jobb framtidsföretagen behövde (IT-tekniker, montörer, vaktmästare och receptionister) och erbjöd en ansenlig summa åt näringslivet lokalt för att utbilda de arbetslösa med jobbgaranti.

Telekom och IT = TI-huvudstaden

Det är ett citat ur Luis Abascals memoarer. Resten är historia. Näringslivet nappade. Majoriteten av de arbetslösa fick jobb efter utbildningen. Resten ingick i ett kommunalt uthyrningsföretag och och anlitades flitigt.

Arbetslösheten försvann mer eller mindre på rekordtid. Telecom- och IT-företagen, som före denna satsning tänkte lämna "hopplösa" Kista stannade. Och de lockade till sig nya företag. Och när den några år senare nådde världsrykte som Europas "TI- huvudstad" kunde Sverige åter slå sig för bröstet.

Resultat: KTH etablerade sitt omtalade IT-universitet i Abascals IT-kluster, som redan 2001 rankades som det femte största i världen. Och Kista Science Tower drog flera IT-inriktade högskolor till sig.

Luis Abascal förstod tidigt att Kistas geografiskt strategiska läge var en enorm magnet. Samhället låg i en unik kunskapskorridor mellan två anrika universitetsstäder Stockholm och Uppsala utefter E4:an - på väg till Arlanda flygfält. Det var fullt logiskt att även universitet från Chile, Indien, Sydafrika och Kina etablerade filialer i Kista. De ville, liksom en lång rad forskare, också utnyttja kunskapskorridorens fördelar.

Abascals mission

Självfallet drogs även kulturen hit. Först flyttade Kungliga Musikaliska Högskolan med sin filial CASA NOVA. Och när isen var bruten kom Benettons Designskola, Karolinska Institutets filial, Lärarhögskolans dito. Handelshögskolans dito, Kulturarenan Aula Magna Kista, Kista Filmstad med 26 biografer, teater, Konsthögskolans filial, konsthall, museum, sporthall etc etc.

Nu år 2050 har Luis Abascals succé förhoppningsvis blivit modell för Sveriges kommuner. Man talar om hans recept och om hans samarbetsanda, som eliminerar segregation, vilket var Abascals mission. Att komplettera TI-huvudstaden med tilläggen M och E, Media och Entertainment, för att göra Stockholm till TIME-huvudstad.

Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®